Dom senaste dagarna har jag gått i ide. Snurrat runt i någon slags dvala, sovit för mycket och försökt dra på mig lite ork till vad som helst. Något jag har gjort för mycket av även är att jag har sett alldeles för mycket serier och jag har pratat alldeles för mycket i telefon. Eller för mycket och för mycket, ovanligt mycket i alla fall. Pratat i timmar, om allt och verkligen allt. Har till och med känt när man lägger på luren att man har mer att ventilera, mer att få ur sig. Det är inte ofta jag får mina mundiarré anfall som jag har fått nu. Men jag hittade någon som förstod, som tog in, men som egentligen inte sa så mycket om det. Bara lyssnade. Drog egna anekdoter och jävlades inte med mina tankar. Sedan har jag även fått höra godnattsagor, skrattat tills jag grät i kudden och krupit någon mer under skinnet. Så även om dagarna inte har varit världens bästa i överlag så har jag haft ljusglimtar. Och idag tog jag mig faktiskt ut, trott eller ej. Har gått från gamla stan till fridhemsplan, tillbaka till södermalm för att sedan gå tillbaka till city och slutade där jag började. Skulle kunnat gå flera mil till, men timmen är sen och det är dags att sova.