En helg full med.. ja allt. Oväntat var alltihop. Och jag är trött i huvudet. Trött i kroppen och trött i hjärtat. Ju mer angelägen han blir, desto mindre blir jag (trodde helt ärligt ALDRIG att jag skulle uttala mig så om honom). En annan som bara väldigt oväntat tog en heelt rolig vändning. En sits jag satt i, och fortfarande befinner mig i, som helt plötsligt blev väldigt obekväm och besvärande. Egentligen är detta en vanlig dag i mitt huvud, så jag är inte sådär väldigt förvånad. Och om jag inte skulle fastna i alla dessa underliga situationer jämt och ständigt skulle jag nog blir hyfsat uttråkad på livet om jag ska vara helt ärlig.