Köttmarknad ute igår. Är det bara småttingar som är ute och ränner mitt i veckan? Tydligen. Å andra sidan var det om inte annat väldigt underhållande att betrakta. Köttmarknaden som frodades mitt på dansgolvet. Och så vi två, i utkanten, gluttandes och asgarvandes åt dumma skämt. Kanske därför det kändes befriande att komma upp ur den tjocka röken som lagt sig som en hinna över lokalen. Kanske var det för att jag bara ville därifrån. Kanske ville jag egentligen bara gå tillbaka och göra sånt som jag aldrig vågar göra när jag väl har chansen. Istället gick jag och fröken fräken hem i pudersnö och iskalla vindar för att koka nudlar och sova. Och jag kan inte sluta undra vad som försigår i den mannens huvud..