MY HEART SAYS 'GO', BUT MY BRAIN SAYS 'NO'.

Paniken som infunnit sig i min kropp idag. Ett molande helvete som har gjort att jag sett svart hela dagen. Det jag hade längtat lite halvt till idag var jag helt lättad över när det inte blev långdraget alls. Ville inte förstöra det med mitt fruktansvärt dåliga humör. Kände dock att jag inte kunde åka hem, utan irrade in till stan utan ett egentligt mål. Fann dock en plats relativt snabbt. Det blev ölprovning kring en bardisk, fick i mig en av de godaste hamburgarna jag någonsin tryckt i mig, promenad till skinnis för att sedan sitta där, dricka öl och blicka ut över stockholmsnatten. Väl på tunnelbanan försvann ju dock mitt morfin för kvällen och alla tankar och känslor blev alltför påtagliga igen. Nu ska jag ta tag i allt jag har skjutit upp, med andra ord, packning.