Passar på att andas lite nu. Mellan attackerna. Mellan mig. Känns som om jag har feber. Fryser i ena sekunden och toksvettas i nästa. Men det är inte fysisk feber. Jag är frisk som en nötkärna. Jag vet inte ens vad jag ska skriva. Jag har inget att berätta. Inget som jag vill dela med mig av. Jag gör inte sådant, det är fastställt för länge sedan. Offentligt vetande har det vart lika länge. Jag skulle lika gärna kunna skriva att jag aldrig har mått bättre, trycka in en hel bunt med smileys och låtsas som ingenting. För vad vet man egentligen? Jag vet inte. Ingenting vet jag.
Andas försöker jag i alla fall göra. Bäst jag kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar