Jag överreagerade lite i förra inlägget. Det blir lätt så. Inte för att jag inte kände allt det jag sa att jag kände, men det kan komma så starkt för att sedan nästan försvinna helt. Däremot svällde en annan känsla jag har tryckt ner ett tag nu. Jag vill bara skrika och sparka som ett litet barn tills allt försvinner. Kan jag det? Nej. Istället ska jag trycka ner det, som vanligt, tills jag kräks och sedan fortsätta som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar